Teknisk Marknadsföring, Tjäna pengar på dina Bloggar och Prylar

Grundläggande grammatik: Vad är en konjunktion?

Grundläggande grammatik: Vad är en konjunktion?

Kommer du ihåg när det var så enkelt att skriva en mening som att ha ett subjekt och ett verb? Men så hände skolan och plötsligt lär man sig om komplexa saker som konjunktioner. Men vad är en konjunktion exakt?

I engelskaklassen lärde vi oss vad som är de åtta delarna av tal – och konjunktioner är en del av den gruppen.

Konjunktioner är ord som kopplar samman fraser och satser i en mening. De är limmet som håller ihop tankarna.

Det finns tre huvudtyper av konjunktioner – koordinerande, underordnade och korrelativa – och vi kommer att utforska var och en av dem i det här blogginlägget.

När du har läst klart den här artikeln kommer dessa förvirrande termer inte att vara ett mysterium längre.

Låt oss börja.

Vad är en konjunktion?

Föreställ dig att du sitter vid frukostbordet och har två tankar, “Jag vill ha flingor” och “Jag behöver mjölk.”

Utan en konjunktion är dessa bara två separata klausuler.

Om du lägger till konjunktionen “och” länkar du dessa idéer till en smidig mening:

“Jag vill ha flingor och jag behöver mjölk.”

Detta är vad konjunktioner gör – de förbinder ord eller grupper av ord i meningar.

Typer av konjunktioner

Det finns tre huvudtyper av konjunktioner: koordinerande, underordnade och korrelativa.

Koordinerande konjunktioner

Det här är ord som förenar lika. Tänk “och”, “men”, “eller”, “inte”, “för”, “så” och “ännu”. De är gruppledarna för balans, och länkar ihop liknande element i en mening.

Exempel: “Jag gillar kaffe, men min vän föredrar te.”

Underordnade konjunktioner

Det är ord som kopplar samman ojämlika element. De introducerar beroende klausuler och visar förhållandet mellan dem och den oberoende klausulen.

Läsa:  Vad är en Pingback? Är pingbacks bra för din bloggs...

Vanliga underordnade konjunktioner inkluderar “även om”, “eftersom”, “om”, “sedan”, “när” och “medan”.

Exempel: “Eftersom det regnade stannade vi inomhus.”

Korrelativa konjunktioner

Dessa konjunktioner arbetar i par för att betona jämlikhet eller motsats. De inkluderar par som “antingen…eller”, “varken…eller”, “både…och”, “inte bara…men också” och “om…eller.”

Exempel: “Hon är inte bara smart utan också rolig.”

För att hjälpa dig att skilja de tre: koordinerande konjunktioner håller saker lika, underordnade konjunktioner hanterar kraftdynamiken och korrelativa konjunktioner kommer i par för betoning.

Källa: Grammatikmonster

Koordinerande konjunktioner

Magin med koordinerande konjunktioner ligger i deras förmåga att koppla ihop ord, fraser och satser som är lika viktiga.

Det enklaste sättet att komma ihåg koordinerande konjunktioner är genom den mnemoniska enheten FANBOYS — för, och, inte, men, eller, ännu, och så.

Låt oss dela upp var och en av bokstäverna.

För: Det handlar inte bara om att “för” ange en anledning. Du kan använda den för att förklara, ge en orsak eller till och med uttrycka syftet.

Exempel: “Hon pluggade hårt, för hon ville klara provet.”

Och: Den här lilla killen förenar liknande element som ord, fraser eller satser.

Exempel: “Hon gillar att läsa böcker och titta på film.”

Inte heller: Det är den negativa motsvarigheten till “eller” och kopplar samman två negativa alternativ.

Exempel: “Han varken ringde eller smsade.”

Men: Kontrastens mästare, “men” för samman motsatta idéer.

Exempel: “Hon ville gå på festen, men hon var tvungen att avsluta sitt arbete.”

Eller: Den här presenterar alternativ. Använd den när du presenterar alternativ.

Exempel: “Du kan ha te eller kaffe.”

Än: Allt handlar om motsägelse eller överraskning.

Exempel: “Hon studerade hårt, men hon presterade inte bra.”

Läsa:  Avgörande stadier av småföretagstillväxt

Så: Detta är slutsatsen. Använd den för att visa orsak och verkan.

Exempel: “Hon pluggade hårt, så hon klarade provet.”

Underordnade konjunktioner

Underordnade konjunktioner förbinder två idéer inom en mening – ungefär som en bro mellan beroende och oberoende satser.

En oberoende klausul kan stå på egen hand; det behöver inte en annan mening för att vara meningsfull.

En beroendesats, å andra sidan, behöver något annat för att skapa en meningsfull mening.

Det är här underordnade konjunktioner kliver in. De slår samman dessa satser till en heltäckande tanke.

Exempel: “Även om hon var trött efter att ha studerat hela natten för sitt prov på Walden Universitys skrivcenter, bestämde sig Jane Austen för att gå ut och äta frukost med sin vän ändå.”

‘Även om’ är den underordnade konjunktionen här, som förbinder två beroende satser.

Korrelativa konjunktioner

Om du någonsin har hamnat i en “det eller det”-läget, har du använt en korrelativ konjunktion.

Det här är ordpar som “antingen / eller”, “både / och” och “varken / eller” som samverkar för att koppla ihop idéer.

Du förstår, par av konjunktioner har denna unika uppgift där de skapar specifika relationer mellan meningselement.

Antingen eller handlar om val.

Till exempel: “Du kan antingen ha pannkakor eller våfflor till frukost.”

De ‘både och’ combo är inklusive.

Till exempel: “Både studera hårt och förstå koncept hjälper eleverna att klara sina test.”

‘Varken eller’ fungerar precis som ‘antingen/eller’ men här avvisar vi alternativ istället för att välja ett.

Till exempel: “Om varken pizza eller pasta kittlar dig, kanske det är dags för lite sushi.”

För att förstå dessa meningar måste vi komma ihåg att korrelativa konjunktioner alltid kommer i par. De arbetar tillsammans för att balansera ord, fraser eller satser som har samma grammatiska struktur.

Läsa:  Social Business Intelligence: Hur man använder sociala medier för att samla social BI

Kommafel och regler

Korrekt meningsstruktur handlar inte bara om att sammanfoga fraser utan också att komma ihåg att använda kommatecken korrekt. Att sätta in kommatecken korrekt kan ha en enorm inverkan på begripligheten av ens prosa.

Här är de grundläggande reglerna för att använda kommatecken med konjunktioner:

Koordinerande konjunktioner:

Använd ett kommatecken före konjunktionen när du sammanfogar två oberoende satser (fullständiga meningar).

Exempel: “Hon älskar att läsa och han tycker om att titta på film.”

Inget kommatecken behövs när de oberoende klausulerna är korta och nära besläktade.

Exempel: “Hon pluggade hårt och klarade provet.”

Underordnade konjunktioner:

I allmänhet används inget kommatecken om den underordnade konjunktionen står i mitten av meningen.

Exempel: “Jag kommer att gå till butiken när jag har avslutat mitt arbete.”

Använd kommatecken om den underordnade konjunktionen introducerar meningen.

Exempel: “När jag är klar med mitt arbete går jag till butiken.”

Kom ihåg att detta är riktlinjer, inte strikta regler. Ibland beror användningen av kommatecken på vilket flöde och betoning du vill ha i ditt skrivande.

Kan jag börja en mening med en konjunktion?

Absolut! Att börja en mening med en konjunktion ger en touch av informalitet och kan vara ett bra sätt att betona en punkt eller skapa en samtalston.

Den långvariga uppfattningen att det är fel att börja ett uttalande med en konjunktion har gått i arv genom generationer. Men det finns ingen absolut regel mot att använda vanliga parningar som ‘och’, ‘men’ eller ‘antingen/eller’ i början av meningar. Faktum är att många skickliga författare och grammatikböcker använder konjunktioner i början av meningar för att lägga till rytm och betoning, vilket gör skrivandet mer övertygande.

Du kan börja en mening med en koordinerande konjunktion.

Exempel: “Men jag trodde att vi skulle gå på bio.”

Läsa:  Är det värt att byta ut batteriet på din iPad?

Även om det är mindre vanligt att börja en mening med en underordnad konjunktion, är det inte ett strikt nej-nej.

Exempel: “Även om jag inte håller med honom.”

Att börja med en konjunktion kan vara ett stilistiskt val, och det är ofta effektivt i vardagligt skrivande eller dialog. Tänk bara på att inte överdriva eftersom för många konjunktioner kan leda till meningsfragment.

För att sätta denna riktlinje på prov, börja meningar med koordinerande eller underordnade konjunktioner och observera hur de kopplar ihop idéer och lägger till intriger till ditt berättande flöde.

Slutsats

Vid det här laget bör du ha ett fast grepp om vad som är en konjunktion. Dessa små men ändå mäktiga ord kopplar ihop idéer och skapar mer komplexa meningar.

Du har lärt dig om koordinerande konjunktioner – FANBOYS som länkar samman lika delar av en mening. Du har också dykt ner i underordnade, de där subtila kopplingarna som ger djup åt dina tankar. Och du vet nu hur korrelativa par fungerar tillsammans för att betona relationer mellan idéer.

AI-författare som WriteSonic är skickliga på att använda konjunktioner i meningar, men dessa maskiner är tränade för att strikt följa traditionella grammatikregler. Om du vill börja din mening med ett “men” eller “och”, är det helt okej trots vad gamla skolans regler säger.

Konjunktioner är viktiga verktyg för att uttrycka våra tankar klart och elegant. Så frukta dem inte utan använd dem klokt.