Vilka är de mest använda Excel-funktionerna: redigeringssektionen

1. Excel-funktioner: “SUMMA”, “SUMMA OM” och “SUMMA”

Kalkylblad låter dig lägga till siffrorna som finns i rutorna med hjälp av funktionen “=SUMMA(:)”.

Efter att ha skrivit “=SUMMA”, välj ämnet, det vill säga rutorna du vill lägga till. För att göra detta kan du markera cellerna med musen eller ange cellidentifieraren manuellt. Genom att trycka på enter ser du det returnerade numret i rutan där summafunktionen används.

Summeringsfunktionen innehåller även andra alternativ i Excel, som låter dig utföra olika operationer. Till exempel med SUMIF det är möjligt att lägga till alla värden som finns i intervallet, men bara om de uppfyller ett visst urvalskriterium.

För att använda det måste du skriva “=SUMIF” och i argumentet inom parentes ange de celler du vill lägga till, du måste också lägga till kriteriet, som måste stå inom citattecken. Till exempel, för att bara lägga till värden större än 5, måste du skriva

=SUMMA.OM(A1:A10; “>5”)

Om du behöver ett strängare kriterium kan du använda det SUMIFS, som låter dig infoga efter “;” ytterligare kriterier, till exempel filtrering av endast vissa typer av lådor och summering av deras innehåll.

2. Excel-funktioner: “COUNT”

Excel och Excel Online har flera funktioner som hör till “CONTA” familj. I alla fall är dessa funktioner som du kommer att be programvaran att utföra en specifik räknas i kalkylblad .xls.

Den första funktionen kallas “NUMMERRÄKNARE” och låter Excel automatiskt räkna alla celler som innehåller numeriska värden finns inom ett givet intervall.

Den andra funktionen kallas “ANTALVÄRDEN” och låter dig automatiskt räkna alla icke-tomma celler finns inom ett givet intervall.

Den tredje funktionen kallas “ANTAL.TOMT” och hjälper till att automatiskt räkna alla tomma celler som ligger inom ett specifikt intervall.

I alla tre fallen är processen densamma. Det första steget är att klicka på en cell och börja skriva en av de tre Excel-formlerna:

=COUNT.NUMR(

=ANTALVÄRDEN(

=COUNTBLANKS(

Då måste vi välj intervall inom vilken man kan utföra räkningen. För att göra detta kan du skriva referenserna för specifika celler (A1, B2 etc.), separera dem med “;”. Alternativt kan du använda musen och dra tills du får önskat val.

Efteråt, för att stänga formeln och börja räkna, skriv bara “)” och tryck sedan på “SKICKA”.

3. Excel-funktioner: “COUNTIF” och “COUNTIFS”

Det finns också ytterligare Excel-formler som låter dig utöka sätten på vilka “COUNT”-funktionerna kan användas. Den första heter “COUNTIF” och, som namnet antyder, säger till Excel att endast räkna celler när fast besluten betingelser. För att starta det måste du markera en cell och skriva:

=ANTALOM(

Sedan fortsätter vi till valet avintervall var man ska söka. Sedan skriver du “;” och välj kriterium att leta efter. Slutligen, för att starta funktionen, skriv “)” och skriv sedan “SKICKA”.

Den andra funktionen som utökar möjligheterna för “COUNT” kallas “RÄKNA.MER.OM”. I det här fallet kommer Excel och Excel Online att räkna celler endast om de förekommer två eller flera villkor valt av användaren.

Proceduren för att starta “COUNT.PIÙ.SE” är ungefär densamma som “COUNT.IF”. Den viktigaste skillnaden är att användaren måste välja de olika intervaller Hallå kriterier du vill, separera dem på lämpligt sätt genom att skriva “;”.

Även i det här fallet, för att stänga formeln och starta funktionen, måste du skriva “)“och därefter”SKICKA”.

4. Excel-funktioner: “JÄMFÖR”

Sedan finns det “JÄMFÖRA”, som är en funktion i Excel och Excel Online som låter dig returnera positionen av något element i en vektor eller matris i .xls-kalkylblad.

Med andra ord söker den efter ett visst element inom en valt intervall och returnerar sin relativa position inom den. För att starta formeln som aktiverar funktionen “JÄMFÖR” måste du välja en cell och skriva:

=JÄMFÖR( )

Sedan går vi vidare till urvalet av värde, eller varan du letar efter. Sedan skriver du “;” och du går vidare till att välja matrisd.v.s. intervallet för sökning.

Då är det dags att ange korrespondens: ett valfritt värde, som Excel erbjuder i tre olika alternativ. Korrespondensen tjänar till att förklara för programmet hur det ska jämföra det identifierade värdet med siffrorna i matrisen.

Om värdena presenteras i stigande ordning kan det vara bekvämt att välja korrespondensen “1 – Mindre än”. Om värdena presenteras i slumpmässig ordning kan det vara bekvämt att använda korrespondensen “0 – exakt matchning”. Slutligen, om värdena presenteras i fallande ordning kan det vara bekvämt att använda korrespondensen “-1 – Större än”.

Vid denna tidpunkt, för att stänga formeln och starta funktionen “JÄMFÖR” är allt du behöver göra att skriva “)” och skriv sedan “SKICKA”.

5. Excel-funktioner: “RADER” och “KOLUMNER”

Bland de mest uppskattade och studerade Excel-formlerna finns också “RADER“och”KOLUMNER”. Dessa är särskilt användbara funktioner, speciellt om du arbetar med barn av kalkyl .xls speciellt rik på värden.

Funktionen “RADER” låter Excel snabbt räkna antalet rader inom ett givet intervall. För att starta “RADER”-funktionen, ange helt enkelt en cell och skriv:

“=RADER(“

Sedan går vi vidare till välj intervall. Slutligen, stäng formeln genom att skriva “)” och skriv sedan ”ENTER”.

Funktionen “KOLUMNER” ger exakt samma mål, bara i det här fallet kommer Excel att ta hänsyn till detta antal kolumner närvarande inom vilket intervall som helst. För att starta funktionen “KOLUMNER” måste du skriva:

“=COLUMNS(“

Sedan går vi vidare till välj intervall. Slutligen, stäng formeln genom att skriva “)” och sedan skriva “ENTER”.

Både Excel-funktionerna “RADER” och “KOLUMNER” har små variationer, som respektive kallas “RAD REF“och”KOLUMN REF”. I båda fallen, genom att aktivera dem, ber du programmet att ange numret på en rad eller kolumn i .xls-kalkylbladen.