K. AnderssonVivo har hamnat i hett vatten med Indiens verkställighetsdirektorat på grund av det senares anklagelser om skattebedrägerier på 624,76 miljarder INR på företaget. ED genomförde flera räder på över 44 platser i Vivo och andra associerade kinesiska företag spridda över Delhi, UP, Meghalaya och Maharashtra.
Utredningen mot Vivo härrör från en FIR registrerad av Delhi-polisen mot en Vivo-distributör baserad i Jammu och Kashmir som hittades kopplad till ett dokumentförfalskningsärende för några kinesiska medborgare.
När utredningen intensifieras har två Vivo-direktörer – Zhengshen Ou och Zhang Jie, enligt uppgift flytt landet.
ED hävdar att kinesiska telefonbolag skickar tillbaka enorma summor pengar till Kina som visas som utgifter för konsult- och mjukvarutjänster för att slippa betala inkomstskatt i Indien.
Byrån rapporterade att den hade beslagtagit flera tillgångar från företaget, inklusive 119 bankkonton med ett bruttosaldo på cirka 4,65 miljarder INR och två kilo guld.
Noterbart är att detta inte är första gången kinesiska smartphoneföretag har anklagats för ekonomiska förseelser. I januari fick den kinesiska smartphonetillverkaren Xiaomi en böter på 88 miljoner dollar i importtullar efter att Xiaomi Indien och dess kontraktstillverkare befanns undvika tullavgifter. I april beslagtogs Xiaomi-tillgångar värda 730 miljoner dollar efter en utredning som påstod att företaget bröt mot Indiens valutalagar.
Under en tidigare utredning som genomfördes angående skatteflykt anklagelser i december av inkomstskatteavdelningen, beslagtogs flera dokument som involverade Xiaomi, Oppo, Vivo och deras distributörer i landet.
De tre företagen tillsammans hade enligt uppgift undandragit 6 500 crores i skatt. Huawei var också måltavla, med avdelningen som hävdade att Chinses telekomtillverkare manipulerade sina böcker för att sänka inkomstskatten i landet.
Indien och Kina har haft ett stenigt förhållande sedan motståndet över den omtvistade Indo-Kina gränsen i östra Ladakh och Galwandalen. Efter dessa sammandrabbningar förbjöd Indien över 200 kinesiska appar i landet med hänvisning till nationella säkerhetsskäl och har sedan dess slagit ner kinesiska företag.
I nyheterna: Falskt LinkedIn-jobberbjudande orsakade hacket Axie Infinity
